Vindkraften påverkar elpriset mest under timmar när det blåser kraftigt. Då ökar utbudet av el, vilket pressar priset nedåt på elbörsen. Effekten är tydligast i södra Sverige, i elområdena SE3 och SE4, där efterfrågan är hög och importbehovet stort.

Sambandet mellan vind och pris är samtidigt inte linjärt. Priset sätts av den dyraste produktion som behövs för att täcka efterfrågan under en viss timme. När vindkraften levererar mycket trängs dyrare gas- och oljekondens undan, och priset faller. Vid riktigt höga vindar kan spotpriset i enstaka timmar till och med bli negativt, något som inträffat ett växande antal timmar de senaste åren.

Fyra elområden, fyra prisbilder

Sverige är indelat i fyra elområden, SE1 i norr ned till SE4 i Skåne. Det mesta av vindkraften byggs i norr och i Mellansverige, medan den största förbrukningen finns i söder. Begränsningar i överföringsnätet gör att billig el från norr inte alltid når ända ner till de södra områdena.

Resultatet blir återkommande prisskillnader. Under en blåsig vinterdag i januari noterades enligt statistik från Nord Pool ett dygnsmedel på runt 14 öre/kWh i SE1 medan SE4 samtidigt låg på över 90 öre. Trots att det blåste i hela landet kunde nätet inte föra ner överskottet söderut.

“Det är inte produktionen som är flaskhalsen längre, det är ledningarna. Vi har timmar där norra Sverige nästan ger bort elen medan Skåne importerar dyr kontinental kraft”, säger Johan Vesterlund, elmarknadsanalytiker, som följt prisutvecklingen i de fyra områdena.

Vad siffrorna visar

Skillnaden mellan områdena syns tydligt över ett helt år. Under 2025 låg årsmedelpriset i SE1 och SE2 enligt statistik från Energimyndigheten flera tiotals öre under nivån i SE4. För en sydsvensk villaägare med 20 000 kWh i årsförbrukning kan prisskillnaden mot norr motsvara flera tusen kronor om året på enbart elhandelsdelen.

Vindkraftens andel av elproduktionen har samtidigt vuxit snabbt och svarade under 2025 för knappt en femtedel av den svenska elen. Ju större andel väderberoende kraft i systemet, desto mer svänger priset mellan blåsiga och vindstilla timmar. Som Vindkrafttidningen tidigare rapporterat har den ökade andelen vindkraft gjort prisbilden mer rörlig även inom samma dygn.

Svenska kraftnät pekar i sina analyser på att flaskhalsarna mellan norr och söder är den enskilt viktigaste förklaringen till de stora områdesskillnaderna. Så länge överföringskapaciteten inte byggs ut i takt med produktionen kvarstår mönstret med billig el i norr och dyrare el i söder.

Vad som händer framåt

Mer havsbaserad vindkraft i SE3 och SE4 skulle kunna dämpa prisskillnaderna, eftersom produktionen då hamnar närmare förbrukningen i söder. Utbyggnaden bromsas dock av tillståndsprocesser och osäkerhet kring nätanslutning, och flera planerade projekt har skjutits framåt i tiden.

Parallellt byggs stamnätet ut för att flytta mer kraft söderut, bland annat genom nya förbindelser mellan elområdena. Investeringarna mäts i tiotals miljarder kronor och sträcker sig långt in på 2030-talet innan full effekt nås.

Samtidigt växer batterilagren och den flexibla förbrukningen. Batterier och styrbar last kan ta vara på billig el när det blåser och minska behovet av dyr toppproduktion under vindstilla timmar. Tillsammans med nätutbyggnaden är det de verktyg som på sikt kan jämna ut klyftan mellan SE1 och SE4.