Vindkraften svarade för den största andelen ny elproduktion som anslöts till elnätet i Sverige under förra året. Sammanlagt tillkom cirka 2 100 megawatt ny vindkraftseffekt, fördelat på drygt 400 nya verk. Det framgår av en ny sammanställning av branschens utbyggnad, och statistik från Energimyndigheten pekar i samma riktning.

Merparten av den nya kapaciteten byggdes på land i norra Sverige. Omkring 80 procent av de nya verken restes i elområde 1 och 2, där tillgången på mark och goda vindlägen gör projekten lönsamma. Havsbaserad vindkraft stod för en mindre del, eftersom flera stora projekt fortfarande väntar på tillstånd och nätanslutning.

Norr driver utbyggnaden

Tyngdpunkten i utbyggnaden ligger tydligt i de norra elområdena. Ett av fjolårets enskilt största tillskott var parken Fjällberg Norr i Sollefteå kommun, med 42 verk och en installerad effekt på drygt 250 megawatt. Där byggs både nya parker och utvidgningar av befintliga anläggningar, samtidigt som industrins efterfrågan på fossilfri el ökar.

“Vi ser att de stora landbaserade projekten fortsätter att dra utbyggnaden, men frågan är hur länge tempot håller i sig”, säger Maria Ek, analytiker på branschorganisationen.

I södra Sverige, där elpriserna ofta är högre, går utbyggnaden långsammare. Orsaken är framför allt det kommunala vetot och längre tillståndsprocesser, enligt branschens egen analys. Endast omkring 15 procent av de nya verken restes i elområde 3 och 4 tillsammans.

Fortsatt osäkerhet

Trots fjolårets utbyggnad pekar prognoserna på att takten kan bromsa de närmaste åren. Höga räntor, dyrare komponenter och osäkra elpriser gör att en del projekt skjuts upp. Branschen räknar med att den årliga utbyggnaden kan falla till runt 1 500 megawatt redan nästa år om inget ändras.

Branschorganisationerna efterlyser tydligare och snabbare tillståndsprocesser samt besked om hur havsbaserad vindkraft ska anslutas till nätet. Som Vindkrafttidningen tidigare rapporterat varnar de för att Sverige annars riskerar att bygga ut långsammare än grannländerna.