Den flytande pilotparken Havsbris utanför Smögen har efter ett år i drift levererat mer el än vad projektören räknade med i sina kalkyler. De fyra verken, som vilar på flytande betongfundament förankrade i havsbotten, producerade tillsammans omkring 92 gigawattimmar under det första driftåret. Det är cirka 8 procent över den prognos som låg till grund för investeringsbeslutet.

Skillnaden mot konventionell havsbaserad vindkraft är att verken inte står på fundament som borrats eller pålats ner i botten. I stället flyter de på stora plattformar som hålls på plats med ankarlinor. Tekniken gör det möjligt att placera verk på vattendjup där bottenfasta lösningar blir för dyra eller helt omöjliga, något som öppnar stora havsområden längs den svenska väst- och sydkusten.

Djupet är poängen

Vid Havsbris ligger vattendjupet mellan 70 och 110 meter. Det är klart djupare än de 20 till 35 meter som brukar anges som gräns för bottenfasta fundament. Just möjligheten att gå ut på djupare vatten är det som gör tekniken intressant, eftersom de bästa vindlägena ofta finns en bit ut från kusten där havet redan är djupt.

“Vi har visat att de flytande fundamenten klarar både höststormar och långa perioder med tung sjö utan att produktionen påverkas nämnvärt”, säger Petra Nyholm, teknisk projektledare för Havsbris. Hon framhåller att förankringssystemet höll måttet under en novemberstorm med våghöjder över sju meter, då verken kunde fortsätta leverera el utan avbrott.

Tillgängligheten under året låg på drygt 96 procent, vilket är i nivå med etablerad bottenfast vindkraft. Det var en av de osäkerheter som branschen följt noga, eftersom flytande verk rör sig mer i vattnet och därmed utsätts för andra påfrestningar än fasta torn.

Vägen från pilot till fullskala

Steget från en pilot med fyra verk till en kommersiell park med flera dussin turbiner är dock långt. Kostnaden per producerad kilowattimme ligger fortfarande högre för flytande vindkraft än för bottenfast, främst på grund av dyrare fundament och mer omfattande förankringsarbete. Branschen räknar med att kostnaderna faller i takt med att volymerna ökar och tillverkningen industrialiseras.

Som Vindkrafttidningen tidigare rapporterat begränsas svensk havsbaserad vindkraft minst lika mycket av nätanslutning som av själva tekniken. För flytande parker långt ut till havs blir kabeldragningen in till fastlandet både längre och dyrare, vilket ställer ytterligare krav på att stamnätet byggs ut i takt med produktionen.

Projektören bakom Havsbris uppger att man nu utvärderar två tänkbara platser för en första kommersiell flytande park i storleksordningen 40 till 50 verk. Ett investeringsbeslut väntas tidigast under nästa år, förutsatt att tillstånd och nätanslutning faller på plats. Slutrapporten från pilotprojektet ska enligt projektören ligga till grund för den fortsatta dimensioneringen.